Skaffa dig mod och bli en bättre chef

Vad kan du uträtta med mer mod som chef?

Massor, det finns en direkt relation mellan mod, bättre relationer och bättre resultat.

Och som chef befinner du dig dagligen i situationer där ditt mod prövas.

Mod är ett område där det är värt att investera för chefer. Hur är det med mod, egentligen? Du vet när du har det och du vet när du inte har det. Eller?

Det går i alla fall att träna upp sin förmåga att upptäcka när mod gör skillnad. Mod är inte alltid vad du tror att det är. Märkligt nog är den viktigaste sortens mod också ovanligast och svårast att definiera.

Skilj på farligt och skrämmande.
Vi börjar med att skilja på farligt och skrämmande. Risker finns av flera slag och konsekvensen om risken inträffar är någon typ av problem. När konsekvensen är farlig kan den medföra skada, så faror skall du naturligtvis undvika. Andra risker som övergår i problem kan du vilja undvika av andra skäl. Den spektakulära typen av mod är den som uppmärksammas mest. Som att springa in i ett brinnande hus och rädda ett barn, att bestiga höga berg eller hoppa fallskärm. I dessa fall kittlar faran. För vissa kan det vara modigt att hoppa från ett flygplan och andra kan tycka att det bara är onödigt och dumt.

Mod på arbetsplatsen är ovanligt, och det sägs att svenska chefer inte är särskilt modiga.

Fortsätt läsa ”Skaffa dig mod och bli en bättre chef”

Vad har du för chef?

Modern pippi långstrump

Om du är chef, vad har du för rykte?

Att vara en modig chef är väldigt värdefullt. Det är viktigt att ha en chef som är villig att ta risker och stå upp för sina medarbetare.
En modig chef är även öppen för nya idéer och försöker att hitta nya sätt att förbättra verksamheten. Det ger också ett bra exempel för medarbetare som förebild.
Att vara tystlåten och blyg eller en chef som styr och ställer är inte lika effektivt som att vara en modig chef.
Tystlåtna och blyga chefer tar inte ta risker. Få inte ta del av eller bidrar med nya idéer. Kan inte leda teamet på samma sätt som en modig chef.
Vi behöver fler modiga chefer, som Pippi Långstrump, som kan hjälpa till att öka modet och förbättra verksamheten.
Är du en modern Pippi Långstrump ? 
Hur förhåller sig din chef till dig?

Professionellt rykte är uppfattningen av en person i yrkeslivet, baserat på deras handlingar, beteende och prestationer.

För att få ett gott professionellt rykte så behöver det säger och gör stämma överens med vem du är, läs vidare hur du kan göra som medarbetare såväl som chef.

Mode med modiga chefer

mode med modiga chefer

En modern chef är en modig chef. En modig chef känner också till sina rädslor.

Pippi är orädd.  Hon är fri från begränsningar.

Pippilotta Viktualia Rullgardina Krusmynta Efraimsdotter Långstrump är hennes fulla namn. I år ställer hon sig framför publiken på Finns sommarteater. Liv Wiksström och Jenny Aminoff delar på rollen som världens starkaste tjej. Världens starkaste tjej i modernare tappning

Den Pippi publiken får se i sommar skiljer sig en aning från den vi sett i filmer och på bilder. Pippi har nämligen skalat av sig förklädet, och de gröna och gula strumporna. Istället har hon dragit på sig jeans, en svart jacka och t-skjorta.

Stort intresse för Pippi

Alltid då en pjäs som baserar sig på någon av Astrid Lindgrens böcker sätts upp, är intresset stort. Pippi Långstrump är en av de verkliga topparna.

– Biljettbokningarna har gått heta, och går heta hela tiden. Pippi har alltid varit en verklig succé. Finns sommarteater satte upp Pippi Långstrump år 2006 och då var det alla tiders publikrekord.

The Psychopath Test

En god vän till mig (amerikan, psykolog, med många röster i delstatsvalet och aktiv i occupy wall street rörelsen mm) kom med en ny bok som handlar om psykopater.

Den handlar bl a om hur man kan avgöra om personer i sin närhet är psykopatiska. 

Bob seemed melancholy. It was as if the crash had made him introspective. He said, almost to himself, ”I should never have done all my research in prisons. I should have spent my time inside the Stock Exchange as well.” 

I looked at Bob.
”Do you mean that?” I asked.
”I mean it,” he said.
”But surely stock market psychopaths can’t be as bad as serial killer psychopaths,” I said.
”Serial killers ruin families,” shrugged Bob. ”Corporate and political and religious psychopaths ruin economies. They ruin societies.”
This – Bob was saying – was the straightforward solution to the greatest mystery of all: why is the world so unfair? Why all that savage economic injustice, those brutal wars, the everyday corporate cruelty? The answer: psychopaths. That part of the brain that doesn’t function right. You’re standing on an escalator and you watch the people going past on the opposite escalator. If you could climb inside their brains you would see we aren’t all the same. We aren’t all good people just trying to do good. Some of us are psychopaths. And psychopaths are to blame for this brutal, misshapen society. They’re the jagged rocks thrown into the still pond.

– An excerpt from The Psychopath Test.
___________________________________________
”They say you’re a psychopath,” I said.
Tony exhaled, impatiently.
”I’m not a psychopath,” he said.
”How do you know?” I asked.
”They say psychopaths can’t feel remorse,” said Tony. ”I feel lots of remorse. But when I tell them I feel remorse they say psychopaths pretend to be remorseful when they’re not.” Tony paused. ”It’s like witchcraft,” he said. ”They turn everything upside down.”
– Another excerpt from The Psychopath Test.
___________________________________________

Visste du att 1% av befolkningen är psykopatiska?

Och att det visat sig att  inom bank och finansbranschen är andelen 6%!

Om du är oklar på vad som menas har jag kopierat in definitionen av Psykopati från Wikipedia:

Psykopati (från psyche ”själ”, ”liv” och pathos ”lidande”) är en generell beteckning på en störd personlighet ifråga om känsloliv och vilja att följa sociala normer. Det räknas ibland som en personlighetsstörning, men finns inte som diagnos i någon standardiserad diagnosmanual.[1] Psykopati associeras ofta med kriminalitet, men personligheten måste inte vara oförmögen att leva laglydigt. Många begår till följd av störningen handlingar som av majoriteten uppfattas som onda; psykopaten är oförmögen att känna ånger, utan kan tvärt om skryta med att ha kommit strafflöst undan. Andelen psykopater uppskattas till omkring 1 %. Psykopater är som regel medel- till högintelligenta.[2]

När människor med psykossjukdomar ofta har bisarra beteenden och uppföranden, är psykopaten istället väl medveten om att föra sig rätt, vara trevlig och att inge ett gott intryck – det ingår i störningen. Uppförandet kan dock vara teatraliskt, personen kan uttrycka uppfattningar om sin egna förträfflighet, simulera känslor som anses passande, allt i syfte att manipulera för att uppnå bestämda personliga målsättningar. En person med psykopatisk störning har som regel svårt att förstå nyansskillnader i känslor, till exempel skillnaden mellan sexuell attraktion och äkta kärlek. I kombination med detta har psykopater ofta drag av impulskontrollstörningar samt saknar tålamod; de söker sig till äventyr och beter sig ansvarslöst.[3]

___________________________________________

Let me state for the record: at his best, Ronson is one of the finest comic writers working today. I began The Psychopath Test late at night, tired, dispirited and ill – then found myself laughing like the proverbial loon for page after page… By constructing his books so that they start off achingly funny then at a certain juncture become naggingly painful, he does indeed force us to think more deeply about the subject at hand.
– Will Self, The Guardian.

 Lär dig urskilja psykopatiska drag hos dina medarbetare

Den överraskande sanningen om vad som motiverar oss

Har du bråttom… snabbspola videon till 5:20 ….och blir du sugen på att tillämpa det som funkar kan du skaffa boken Drivkraft som finns på svenska eller kontakta mig för att direkt sätta igång skapa helt nya resultat (fyll i kontakt uppgifterna nedan).

Dan Pink examines the puzzle of motivation, starting with a fact that social scientists know but most managers don’t: Traditional rewards aren’t always as effective as we think.

Most of us believe that the best way to motivate ourselves and others is with external rewards like money—the carrot-and-stick approach. That’s a mistake, Daniel H. Pink says in, Drive: The Surprising Truth About What Motivates Us, his provocative and persuasive new book. The secret to high performance and satisfaction—at work, at school, and at home—is Fortsätt läsa ”Den överraskande sanningen om vad som motiverar oss”

Coachande ledarskap 6 ggr lönsammare

Du som chef har nog precis som jag anat att ett coachade ledarskap skulle vara gynnsamt. Nu finns det belägg för det genom den senaste neurologiska forskningen (passar på att ge ett boktips).

Omvänt så framkallar ett ”chefigt” ledarskap ”biologiska försvar” där hjärnan fryser fast och tappar tillgången till sin kapacitet.

Att det sedan finns studier som visar att chefer med coachande ledarskap är 6 gånger lönsammare än de som inte är coachande är inte så märkvärdigt. Det som är märkvärdigt är att det fortfarande är så få som faktiskt genomför ett långtgående coachande ledarskap på riktigt.

Dåligt arbetsklimat är ett vanligt problem som beror på…?

Jag påstår att arbetsklimatet är en funktion av chefskapet. Och att HR har en viktig roll att stödja cheferna i att skapa ett fungerande arbetsklimat.

Tyvärr har sällan chefer eller HR avdelningar förmåga att skifta arbetsklimat trots att det har så stor betydelse för välmående och i slutändan lönsamheten.

Att börja med att lyssna efter vilket arbetsklimat som råder kan vara en bra ide.

För otränade kan det vara svårt att uppfatta de i början subtila signalerna. Risken är då att man långt senare råkar ut för öppna konflikter och massivt missnöje.

Om du känner igen något av detta kan det vara ett skäl att besöka minimässan för HR ansvariga som Tuff Ledarskapsträning anordnar i samarbete med Jobbkompaniet och Stärkande Dialog i Stockholm. Det lönar sig alltså att upptäcka signalerna tidigt.

[gravityform id=6 name=Jagvill delta i minimässa för HR]

 

Undercover boss – behövs på ditt företag?

Enligt en undersökning var endast 27 procent nöjda med brittiska elbolaget Npowers tjänster.

Kevin McCullough har 8 000 anställda under sig och beger sig undercover för att se vad hans anställda måste stå ut med, bland annat på den överbelastade kundtjänsten.

Brittiska chefer går undercover som nya på jobbet för att se hur verksamheten egentligen fungerar. Och det som denna VD upptäcker i rollen som ”anställd på golvet” är högintressant för varje chef.

Till vänster ser du hur han sitter och tar emot klagomål och då blev det riktigt hett o öronen. Klicka här för att se avsnitt 5 i SVT Play (obs begränsad tid).

Är du modig nog för att höra vad kunderna egentligen har att säga? 

För dig som tycker det var nyttigt att uppleva, trots att det var skrämmande, ska veta att det finns sätt att ta reda på vad kunderna och personalen tycker utan att behöva gå undercover läs vidare här.

Sluta motivera – konsten att vara en bra chef

Som chef och gammal ledarskapskonsult läser jag regelbundet om ledarskap. Denna vecka fastnade jag för två artiklar.

Den ena i SvD med rubriken Hjälp för chefen att bli ledare, där frågan ställs: Varför blev du chef?

Och ledarskapskonsulten som skrivet en bok har ställt denna fråga till 4 000 chefer och kommit fram till ett antal utmaningar och svar på hur de kan hanteras. En poäng hon hade var att ”alltför få chefer har ställt frågan till sig själva”. En vanlig fallgrop är att duktiga medarbetare befordras till att bli chefer fast de egentligen inte har förutsättningar för att vara chefer. En specialistroll och chefroll kan kräva helt olika förmågor och trots detta befordras varje dag flera utanför sin kompetensnivå.

Ett påstående som författaren har är ”Det handlar om att delegera mer och lägga mindre tid på uppföljning och kontrollsystem och mer på att motivera medarbetare”. Det kan ju tyckas låta bra. Tyvärr bygger det påståendet på en spridd missuppfattning att det skulle gå att motivera medarbetare. Hertzberg kom fram till att det inte går redan 1967.

Vilket gör det extra intressant att läsa den andra artikeln som heter Sluta motivera – konsten att vara en bra chef.

Enligt ledarskapskonsulten Carl Erik Herlitz behandlar många chefer sin medarbetare som barn. Och det är inte särskilt effektivt. Det frigör inte deras kapacitet säger han. 

Jag blir verkligen glad när jag läser artikeln för här har man fångat något nytt som kan få karaktären av paradigmskifte för många chefer.

Läs artikeln genom att klicka på sid 1 och sid 2.

Och så finns det även ett seminarium på samma tema Sluta Motivera. Klicka här.

Vad är vinsten kan du kanske vara nyfiken på i så fall rekommenderar jag att gå seminariet vilket jag gjorde och insåg att vinsten kan vara självgående medarbetare och faktiskt självgående verksamheter – wow!

 

Den svenska VD:n – en stereotyp?

Om du är VD är du troligen man 52 år, heterosexuell, gift, har två till tre barn och en hund.

Frågan som anmäler sig är om VDar är på ett visst sätt?

Har du reflekterat över hur en typiskt VD profil ser ut? Titta omkring dig på arbetsplatsen och på fritiden. Den skandinaviske topp VDn är forfarande sterotyp enligt ovanstående beskrivning och på fritiden spelar han golf och seglar.

Tråkigt eller effektivt? Kan det vara så att det finns en bästa VD-typ? Eller är den typiske VDn en effekt av anpassning till andra VDar som den typiske VD umgås med.

Enligt den uppmärksammade forskningen som redovisas i boken Good To Great urskiljs ledarförmågan som ett av skälen till ett företags utveckling från bra till fantastisk. Den högst nivån av ledarskap är nivå 5.

Nivå 5 ledare kanaliserar sin fåfänga bort från sig själva och till det större målet – att skapa ett mästarföretag. Det handlar inte om att nivå 5 ledare saknar fåfänga eller egenintresse. Faktum är att de är otroligt ambitiösa – men ambitionen är först och främst inriktad på organisationen, inte på dem själva.

Nu kanske du funderar på om detta stämmer med dig eller din VD. Det skulle vara intressant om du delar med dig i en kommentar här i bloggen eller ett mail.

VD eller ledarskapsideal i Sverige?

Om man läser artiklar om framträdande ledare i affärspressen till exempel Dagens Industri så kan jag nog tycka att sterotypen stämmer. Det som gång på gång bekymrar mig är att det är VD eller ledaren som framstår som en superman som ska kunna allt och vara perfekt. Det står och faller med VDn. Ledarskapet är svaret på allt. Min farhåga är att det lämnar medarbetarna i organisationen med en slags modern motsvarighet till att ”Gud har svaret på allt”. Det var ett synsätt som förhindrade utvecklingen av den vetenskapliga förståelsen av den fysiska världen under medeltiden.

Så när vi tillskriver ”Ledarskap” allt gör vi precis som männsikorna på 1400-talet. Vi visar bara hur okunniga vi är. Vi behöver inte bli ledarskapsateister (ledarskap ÄR viktigt), men varje gång vi uppgivet slår ut med händerna hindrar vi oss själva från en djupare och mer vetenskaplig förståelse för vad som får mästerskapsföretagen att fungera. Och kanske försätter oss som medarbetare i en passiv avvaktande roll i väntan på vad ledaren ska göra.

Källor: Ingen mångfald blad VD-topparna SvD karriär 2012-04-15 artikel baserad på Pernille Bang och Maria Steffensens djupintervjuer med 13 st styrelseordföranden, styrelseledamöter, koncernchefer och rekryteringskonsulter.

Good To Great – Jim Collins Stanford Business School

Vill du veta hur det kommer sig att Modiga Chefer är lönsammare?

Då anmäler du dig till nyhetsbrevet på www.ModigaChefer.se

Vad är det som gör en chef bättre?

Det finns inga självklara svar. Det har skrivits massor med management böcker utan att vi faktiskt fått betydligt fler och bättre chefer.

Det har visat sig i en studie om Ledarskapets betydelse att företag har 50% bra chefer och 50% mindre bra chefer.

De bra cheferna är lönsammare än de mindre bra cheferna. De mindre bra cheferna kostar företaget. Om alla de mindre bra cheferna kunde bytas ut mot bra chefer skulle det innebära betydande vinster för företagen (vi talar här inte bara om toppcheferna utan om ett företags samtliga chefer).

Bara för företagen på Stockholmsbörsen skulle det innebära en vinstökning med mer än 17 miljarder kronor. Man kan uppnå liknande resultat genom chefsutveckling vilket givetvis har en rad fördelar mot att byta ut de mindre bra cheferna.

 

Hur vara en bra chef i dåliga tider?

Inte alla chefer är lämpliga att leda i motvind.

I Harvard Business Review skriver Robert Sutton, management professorn om How to be a good boss in a bad economy:

1. När vi få makt blir vi mer självuppfyllda och mindre lyhörda för andras behov.

2. Samtidigt har personalen ett större behov av uppmärksamhet vilket riktas mot chefen i kristider.

Problem uppstår när personalen söker riktning och bekräftelse från chefen medan chefens uppmärksamhet är på annat håll.

Här kommer några handfasta steg: Skaffa dig mod och bli en bättre chef